Imorgon är det dags för Skövde 6-timmars. Ska verkligen bli kul med årets första tävling. Det kommer nästan 200 löpare. Siktet är inställt på att ha en bra dag på banan och förhoppningsvis kunna hålla god fart genom hela loppet. Extra roligt är att ha Madelene på samma bana.
Här kan man följa loppet. http://www.jogg.se/liveresultat

Förra veckan blev det inte ett utan två par nya skor. Först var jag inne på Intersport i Stockholm men hittade inte några skor i min storlek som jag ville ha. Sen var säljaren så otrevlig så det blev inte några skor. Gick tillbaka till jobbet och beställde ett par Mirage 3 från Startfitness. Skorna leverades tre dagar senare. Jag var också på Intersport hemma i Enköping för att köpa skor åt yngsta dottern och passade då på att köpa ett par Asics GT-2000.

Asics-skorna var sköna, jag har tidigare använt 21xx-serien och skillnaden var inte så stor. Besvikelsen var Mirage 3 skorna. Jag har sen tidigare köpt ett gäng Mirage 2 och tycker att det är  den bästa sko jag har haft på fötterna. Mirage 3 hade tappat mycket av den sköna löpkänslan. Jag hoppas att känslan ska infinna sig om några pass, annars får jag köpa ett par Mirage 4 och hoppas att dessa är bättre.

Nu är årets träning igång. Sprang 2 långpass den här helgen med fokus på att hålla ner farten. På lördagens pass försökte jag hålla mig runt 6 min/km och inte snabbare än 5:45. Märkte att jag efter cirka 23 km började tappa tempo och var tvungen att hålla koll på klockan. När jag sen fick upp farten igen var det nära att jag sprang för fort. Fick ihop 100 km den här veckan. Har satt som årsmål att ligga på runt 400 km per månad.

Har satt i 4 st bestgrip-dubb i mina slitna Mirage-skor. Känns som att det räcker så länge det inte blir blankis.

Äntligen snö

Har dragit på att skriva årets sammanfattning, tycker att det är roligare att läsa andras än att skriva min egen.
2013 var året jag hade tänkt mig springa över 200 km på 24-timmars och ta mig igenom Spartathlon. Inget av det lyckades jag med. Klart att jag är lite besviken. Spartathlon kunde jag inte göra så mycket åt för att försöka att pressa kroppen med förkylning är bara dumt.
När det gäller 200 km på 24-timmars krävs det nog ett par lopp till innan jag är där. Måste få till en ”bra” dag för att det ska gå.

På vägen till mina mål har jag fått uppleva en massa fin löpning. Många härlig långpass, i januari sprang jag tillsammans med Västeråslöpare Enköping-Västerås. Christer lyckades få ut mig på långfärdsskridskor det blev 65 km på Mälaren.
I februari var det dags för Espoo 24-timmars, det blev en lyckad resa fick ihop 171 km. Skövde 6-timmars i mars tog jag som ett träningspass, trodde att jag skulle vara mer sliten efter Espoo men trots ett fall där jag slog upp knät fick jag ihop 65 km. Roligast var dock att få göra tävlingen tillsammans med Madelene, hon fick ihop 33 km. April var som vanligt uppbokad av TEC. Tanken var att jag skulle springa 100 miles men jag klev av efter 100 km, hade inte sovit något natten innan för jag var så stressad över arrangemanget. Fick ändå glädjas åt alla löparna som lyckades där. Aros Marathon i början av maj är klart ett av de roligaste loppen. Jag tog tillfället att få många mil i benen och sprang från Enköping till starten i Uppsala, det blev 90 km den dagen. Det blev en del uppmärksamhet kring min löpning och jag blev intervjuad i radio Uppland om min satsning mot Spartahlon.
Juni lyckade jag klämma in 3 lopp. Första loppet var Bålsta loppet, tuffa 8,7 km runt Bålsta. 2 dagar senare var det dags för Jättelångt 68 km, fick det tufft med magproblem redan efter en mil, fick använda den tjocka delen av pannbenet men jag tog mig i mål. Tredje loppet blev Runrundan, jag hade vunnit en startplats så jag tänkte ta det som bra fartträning, en halvmara på 1:35 är jag nöjd med.
I juli åkte jag till Lindesberg och sprang 6-timmars där, målet var 70 km men redan efter en halvtimmes löpning i värmen förstod jag att det inte skulle gå, joggad in på 61 km.
Roligaste turen på hela året var när jag och Christer sprang Östfora-Härjarö 112 km på natten i slutet på juli. Vi fick slita en del men minnet av att springa i månskenet sitter kvar.
Augusti skulle bli min rejäla mängdmånad inför Sparta. Nu blev det inte så, började med en rejäl förkylning samtidigt som jag jobbade 12-timmars pass inför en leverans. Förkylningen ville inte riktigt släppa och jag tror att det var den som hängde med in i september och förstörde mina chanser att klara Spartathlon.
Under oktober hade jag svårt att komma tillbaka till träningen motivationen var inte på topp. Sprang dock ett härligt pass från Sundbyberg till Enköping på 73 km. Vintermarathon i november skulle bara vara ett långpass inför Bislett, nu gick det lite fortare än planerat och jag fick slå av på farten för att spara benen, joggade in på 3:21.
Bislett 24-timmars skulle bli hämndens lopp där jag skulle springa minst 200 km. Nu blev det inte så utan problem med kramp i magen fick mig att ge upp.
I December blev det inte mycket struktur på löpingen, avslutade dock månaden med Årets sista långpass runt norra Stockholm. Trevligt sällskap och skön löpning.

Om någon vecka så har jag klart planeringen för 2014. Det jag vet just nu är att det blir två resor till Grekland.

Målet i år

Efter Bislett blev jag rejält förkyld. Det tog 12 dagar innan jag kunde ge mig ut och springa igen. Som tur var hann jag bli frisk till Lucialöpingen på TEC-banan. Det var häftigt att komma till Ensta och upptäcka att det var över 30 löpare där som väntade. Vi körde traditionsenligt 3 varv med glögg och pepparkakor mellan varje varv.

Under december vilar jag ganska mycket och springer bara på känsla. Ska vara med på årets sista långpass runt norra Stockholm till helgen. Med tanke på det varma vädret finns det nog möjlighet till deltagarrekord. Efter nyår är det dags att samla ihop sig inför utmaningarna 2014.

Lucia på TEC-banan

Tog det mycket lugnare i helgen än vad jag från början hade planerat. VLK körde train and run från Eskilstuna som jag hade tänkt att springa men jag hittade ingen buss som passade till tåget i Västerås. Hade ingen lust att sticka hemifrån innan kl 06. Det blev ett kortare pass hemma på dryga 24 km. Efter det blev det en tur till Örebro för att lämna äldsta dottern hos en kompis till henne. Planen var sen att hon skulle ta tåget hem på söndagen men det var fullt på alla avgångar så det fick bli en tur till för att hämta hem henne. Det blev ingen löpning alls på söndagen för jag hade en del att fixa på huset.

Om 11 dagar ska jag dra som en lätt bris genom kulverten under Bislett. Jag ser fram emot loppet med en skräckblandad förtjusning. Det ska bli grymt kul men samtidigt ska jag pressa ut allt jag har i kroppen. Det finns en hel vinter att vila på så det är bara att köra på max.

Runt o runt o runt…..

Nu är det mindre än 4 veckor kvar till årets sista tävling, Bistlett 24-timmars. Det ska bli grymt spännande. Det är inte direkt någon upplevelse att springa 24 timmar i kulverten under Bislett stadion, det är mer en inre resa, en kamp mot sig själv. Jag hoppas att jag kan göra bättre ifrån mig än vad jag har gjort på mina andra tre försök på 24 timmars.

Uppladdningen sista veckorna består av Vintermarathon i Stockholm nu på lördag, jag kommer inte att gå för fullt utan satsar på en tid straxt under 3:30. Helgen efter bjuder Västerås Lk på Train And Run. Vi tar tåget till Eskilstuna och springer till Västerås cirka 50 km. Efter det blir det nedtrappning.

I helgen som gick fick  jag in 3 bra pass varav ett var jag nere på Enavallen och sprang en mil på tartanen för att vänja fötterna och benen.

Runt o runt o runt…..

Efter urladdningen i Grekland som inte blev någon urladdning har jag tagit det ganska lugnt med träningen, jag har låtit andra saker gå före. Jag hade planerat in 2 veckors löpvila efter Spartathlon. Nu behövdes inte det för att kroppen skulle återhämta sig så jag har sprungit 3-4 pass i veckan.

För en vecka sen drabbades jag av en inflammerad kota i nacken. Trodde först att jag hade fått en rejäl nackspärr efter att ha säkrat yngsta dottern under hennes klättring men när det inte hade släppt helt på 5 dagar gick jag till naprapaten som gjorde en rejäl undersökning. Nu har jag fått behandling i nacken och det har gått tillbaka. Jag får träna som vanlig så länge det inte ger någon smärta.

Nu är det bara 2 race kvar för året. Andra november är det dags för vintermarathon. Sprang det förra året och trots att jag hade lite svårt med motivationen i början av loppet tyckte jag att det var ett kul lopp.
sista helgen i november ska jag springa Bislett 24-timmars. Det ska bli grymt kul. Det är ett stort svenskt startfält med många av den svenska eliten på plats. Jag har satt upp ett mål för loppet som jag kommer att avslöja efter loppet.

Efter Bislett börjar laddningen inför nästa år. Jag har gjort en grov plan med lopp jag vill springa. Ska tillsammans med familjen bestämma vilka lopp det blir. Det som är säkert är att jag ska till Spartathlon.

Målet nästa år

Hann inte med kartofftiden (eller vad det nu heter) vid CheckPoint 27. Där slutade äventyret för denna gång. Jättetråkigt men sånt som händer, får göra ett nytt försök nästa år.

Bra kämpat.

Nu har han kommit ca 70 km och har lite problem med luftrören. Har tappat lite tid men har kommit ikapp lite igen, ca 10 minuter tillgodo. Om ca en timme räknar han med att vara framme vid vid CheckPoint 22. Då ändras det på liveresultatet och visar där hur långt han kommit.

Kämpa på Jonas, hoppas det blir bättre med luftrören 🙂