Arosmarathon

Det var med viss tvekan jag satte mig på bussen på lördagsmorgonen för att åka till Uppsala och starten i årets Aros Marathon. Jag har känt mig rätt sliten under veckan efter Munkastigen. En sena på utsidan av foten har ömmat en del. Väl framme på slottsgården i Uppsala testade jag att jogga lite och det kändes rätt ok. Hälsade på och pratade med många löpare innan loppet. Vädret var bra, lite svalt, svårt att avgöra om jag skulle ta med vindjackan eller inte. Bestämde till sist att lämna den i påsen med överdragskläder. Starten i Aros är lite speciell, vi springer samlat första 2 km tills vi kommer ut till banvallen. Jag kände redan vi första steget att jag var kissnödig. Ett riktigt rookie-misstag. När det väl blev fri fart sprang jag rätt fort för att nå skogspartiet en km längre fram. Efter uträttat behov gav jag mig iväg. Såg ryggen på Magnus som var med och testsprang banan ett par veckor innan. Jag sprang ikapp honom, han hade som plan att snitta 5:10 min/km vilket jag tycke lät som ett bra tempo så vi slog följe.

Fram tills Örsundsbro 24 km är det väldigt lättlöpt mest banvall och en liten sträcka på asfalt. Därefter blir loppet tyngre. Ganska många långa motlut, den värsta sträckan går under namnet Dödsrakan. Det är en dryg km på sandig väg i ett svagt motlut och ständig motvind. I år fanns också grusgropen med, två riktigt tuffa backar efter 45 km. Fram till gropen hade vi sprungit om ett par löpare och blivit omsprungna av några. Jag var ganska sliten när vi sprang grusvägen runt fältet som leder fram till gropen. Det kändes rätt skönt att få ändra steget i backen upp och när vi var på toppen kändes det som att benen hade fått ny  energi. När vi kommer över bron över E18 ser jag ryggen på en löpare en bit fram och börjar jaga. Jag tror att Magnus är med bakom men när jag kommer upp på asfalten och tittar mig om så är han borta. När jag springer över pendlarparkeringen känner jag att jag börjar närma mig löparen framför. Upp på Åsen känns det som att han ökar lite. När jag kommer upp på toppen och börjar springa ner mot torget passerar jag en annan löpare och i sista svängen in på torget passerar jag löparen som jag har jagat i 2 km.

Tog mig runt på 4:35 och är rätt nöjd med det. Tanken var inte att springa så fort utan mer få ett sista bra långpass innan Grekland.

DSC02737

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *