Jag, Madelene och vår yngsta dotter Felicia åkte in till Stockholm. Jag skulle springa marathon och Felicia 10 km. Med sina 11 år var hon klart den yngsta deltagaren i loppet.

Min inställning till loppet var att jag skulle springa det som ett träningspass där det viktigaste var att jag inte fick energidippar och att jag inte skulle vägga som jag gjorde på Vintermarathon.

Loppet går på en rätt tuff 1500 meters bana. Först är det 750 m nedför till en vändpunkt och sen uppför till varvningen. Backarna var inte så långa men rätt branta. Första timmen var roligast då mötte jag Felicia efter varje varvning. Jag fick också möjligheten att springa ett litet tag med henne när jag passerade henne. Hon sprang in på fina 55:43.
Efter halvvägs började jag nedräkningen. Jag har lätt att hitta ett mentalt flyt när jag springer varvbanor. Benen kändes rätt ok, jag var trött sista milen men det var ungefär som förväntat. Det viktiga var att jag inte kände mig tom på energi. Sprang i mål på 3:35:17. Efter målgång blev det ett snabbt ombyte vid bilen för att i snöfallet åka hem. Fint arrangemang som jag gärna springer igen.

Jag och Felicia innan start