Inför Bislett

Nu är det mindre än 4 veckor kvar till årets sista tävling, Bistlett 24-timmars. Det ska bli grymt spännande. Det är inte direkt någon upplevelse att springa 24 timmar i kulverten under Bislett stadion, det är mer en inre resa, en kamp mot sig själv. Jag hoppas att jag kan göra bättre ifrån mig än vad jag har gjort på mina andra tre försök på 24 timmars.

Uppladdningen sista veckorna består av Vintermarathon i Stockholm nu på lördag, jag kommer inte att gå för fullt utan satsar på en tid straxt under 3:30. Helgen efter bjuder Västerås Lk på Train And Run. Vi tar tåget till Eskilstuna och springer till Västerås cirka 50 km. Efter det blir det nedtrappning.

I helgen som gick fick  jag in 3 bra pass varav ett var jag nere på Enavallen och sprang en mil på tartanen för att vänja fötterna och benen.

 

Runt o runt o runt.....

Runt o runt o runt…..

Ultrapass Sunbyberg-Enköping

Jag pendlar varje dag till Stockholm och när jag sitter på tåget ser jag gångvägar, grusvägar och annat och tänker där vill jag springa. Under de senaste veckorna har jag genom tågfönstret planerat en rutt från Stockholm till Bro. Fixade med kartor och en liten roadmap som jag kunde följa. På fredagskvällen plockade jag ordning mina prylar för att kunna sticka till tåget som gick 07:51 på morgon. Tanken var att ta tåget in till Stockholm och sen bli upphämtad av min snälla fru när jag kom fram till Bro. Dock blev vår yngsta dotter sjuk under natten så planerna fick raskt ändras. Först tänkte jag att jag skulle springa ett längre pass runt Enköping men sen bestämde jag mig för att åka in till Sundbyberg och springa hemåt Enköping.

I Sundbyberg var det bara att slå på klockan och börja springa. Jag skulle hålla mig på västra sidan av järnvägen fram till Spånga. Passerade Solvalla och snart var det dags för första bron för dagen. Det var skönt väder regnet låg inte långt bort men enligt prognosen skulle det inte börja regna förrän efter Bålsta.

När jag kom fram mot Tensta var det dags att byta sida igen. En lång gångbro går över järnvägen. När jag kom över på andra sidan tog jag min första gel en Maxim drinkgel, inte god. Framme vid Barkarby station bytte jag sida igen. Nu sprang jag in på byggområdet för det nya järnvägsspåret.
I Jakobsberg stannade jag för att handla fika, tyvärr fanns det inget kaffe i affären så det blev en päron Mer och en bulle.
Straxt innan Kallhäll var det dags att springa över en bro igen sen kom en fin tur längs vattnet. Efter Kungsängen sprang jag på små traktorstigar som var riktigt hala med mina Mirage. Helt plötsligt halkar jag och vrider till nacken, kraftig smärta i området som jag har haft problem med senaste tre veckorna. Min naprapat som har gjort ett så bra jobb med att få ordning på det här kommer inte bli glad.

Nu var det dags att springa den tråkigaste delen från Bro till Bålsta. Det finns knappt någon vägren och bilarna kör en bra bit över 70 km.
När jag kommer in i Bålsta kommer det en löpare från Bålsta Ik upp bredvid mig och vi börjar prata. Han hade precis börjat sitt långpass för dagen. Jag hade planerat att äta en hamburgare till lunch på Sibylla och medans jag åt stack han i väg på en extra runda och sen möttes vi upp på vägen mot Krägga. Fick trevligt sällskap i 10 km, pratade mycket ultralöpning.

När jag hade 15 km kvar började jag känna av musklerna runt nacken. Tror att mycket av problemen var att jag började bli lite kall. Fick sänka farten och ta gångpauser för att massera nacken.

Totalt blev det 74 km på 7:54. Känslan av att vara pigg i benen när man kommer hem efter 7 mil är härlig. Om det här håller i sig kommer det att gå mycket bra på Bislett.

Spökhus i Spånga

WP_000450

Lång gångbro vid Tensta

WP_000453

Ny bro i Kallhäll

 

 

Resten av året

Efter urladdningen i Grekland som inte blev någon urladdning har jag tagit det ganska lugnt med träningen, jag har låtit andra saker gå före. Jag hade planerat in 2 veckors löpvila efter Spartathlon. Nu behövdes inte det för att kroppen skulle återhämta sig så jag har sprungit 3-4 pass i veckan.

För en vecka sen drabbades jag av en inflammerad kota i nacken. Trodde först att jag hade fått en rejäl nackspärr efter att ha säkrat yngsta dottern under hennes klättring men när det inte hade släppt helt på 5 dagar gick jag till naprapaten som gjorde en rejäl undersökning. Nu har jag fått behandling i nacken och det har gått tillbaka. Jag får träna som vanlig så länge det inte ger någon smärta.

Nu är det bara 2 race kvar för året. Andra november är det dags för vintermarathon. Sprang det förra året och trots att jag hade lite svårt med motivationen i början av loppet tyckte jag att det var ett kul lopp.
sista helgen i november ska jag springa Bislett 24-timmars. Det ska bli grymt kul. Det är ett stort svenskt startfält med många av den svenska eliten på plats. Jag har satt upp ett mål för loppet som jag kommer att avslöja efter loppet.

Efter Bislett börjar laddningen inför nästa år. Jag har gjort en grov plan med lopp jag vill springa. Ska tillsammans med familjen bestämma vilka lopp det blir. Det som är säkert är att jag ska till Spartathlon.

 

Målet nästa år

Målet nästa år

Spartathlon

Nu skulle jag ha skrivit ett långt inlägg om hur allt har varit under loppet. Men nu blir det inte riktigt så. Hade mycket bra flyt i träningen fram till augusti sen fick jag en förkylning som inte riktigt ville släppa. Kändes bättre i början av september men veckan innan jag skulle åka till Grekland blev jag förkyld igen. Bestämde mig först på måndagen för att åka över huvud taget.

Jag hade två roliga dagar innan loppet tillsammans med övriga svenskar. Det var en del fix innan med drop bags, registrering och informationsmöten.

Det kändes mäktigt att stå nedför Akropolis och se dagen gry. Sen kom startskottet och loppet började. Vi sprang genom rusningstrafiken på Atens gator och i varje korsning stod en polis och stoppade trafiken. Jag passerade maran på 4:26 vilket var sex minuter sämre än vad jag hade planerat för, men tyckte att det kändes bra ändå. Någon gång efter 50 km började jag känna att luftrören var påverkade och jag fick svårare att andas. Försökte på olika sätt ta reda på vad det kunde vara om det inte var förkylningen som påverkade men det blev bara värre. När jag passerade Korinth vid 80 km var jag bara 10 minuter från maxtiden och jag blev bara långsammare. Vid checkpoint 27 (97 km) var jag precis på tiden. Jag valde där att stanna och jag fick skriva under ett formulär och lämna in nummerlapp och chip.

Nu började bussresan från helvetet. Jag ingick i de första åttio som bröt och skulle köras ut till ett hotell som ligger 6 mil utanför Sparta men först skulle vi åka in till Sparta och hämta väskorna. Vi kom till Sparta vid 01 på natten och då blev det tjafs på vissa löpare som ville ha ett rum i Sparta. Vi kom fram till vårt hotell kl 04 på morgonen och då upptäckte jag att min väska inte hade kommit med bussen. Jag hade bara kläderna som jag hade sprungit i. Fick besked att min väska skulle komma på morgonen men det kändes inte så trovärdigt, och mycket riktigt fanns det ingen väska på morgonen. Jag fick istället åka in till Sparta och hämta den. Fördelen var att jag fick ett rum i Sparta och möjligheten att umgås med de andra svenskarna.

Dagarna efter loppet var det först gemensam lunch i Sparta och sen middag i Aten. Den enda fråga som ställdes mellan löparna var ”Did you finish?” och nästa år ska jag svara ”Yes”

Tack alla som har stötta mig och hjälpt mig.

Missade tiden

Hann inte med kartofftiden (eller vad det nu heter) vid CheckPoint 27. Där slutade äventyret för denna gång. Jättetråkigt men sånt som händer, får göra ett nytt försök nästa år.

Bra kämpat.

Lite jobbigt

Nu har han kommit ca 70 km och har lite problem med luftrören. Har tappat lite tid men har kommit ikapp lite igen, ca 10 minuter tillgodo. Om ca en timme räknar han med att vara framme vid vid CheckPoint 22. Då ändras det på liveresultatet och visar där hur långt han kommit.

Kämpa på Jonas, hoppas det blir bättre med luftrören 🙂

Sigtuna stadslopp

Madelene ville springa ett 5 km lopp till under hösten. Jag hittade Sigtuna Stadlopp, passade på att anmäla mig till 10 km. Efter lunch satte vi oss i bilen och åkte till Sigtuna. Vi hämtade ut nummerlapparna och efter det stack jag iväg och värmde upp några kilometer. Vi tittade på målgången i ungdomsklassen och sen var det snart dags för start. 5 km loppet startade 10 minuter före 10 km loppet men vi skulle springa samma bana första 4km. Jag hade hört att banan var ganska kuperad. Efter start sprang vi ner till vattnet, efter 1,5 km kom första rejäla backen. Straxt efter 2 km kom jag ikapp Madelene. Fram tills det var 2 km var det kuperat med många svängar, jag sprang på ganska fort höll igen i uppförsbackarna och tog det lite försiktigt nedför. Vid 8 km frågade jag en löpare vad tiden var och vi passerade på 35 minuter. Jag hade tänkt att jag skulle under 45 minuter så jag ökade lite grann när det var 1 km kvar tryckte jag på lite till. Sprang in på 43:45.

Övriga veckan är inte så mycket att skriva om. Jag har varit ganska lat och tagit lugnt, 4 pass på totalt 52 km är inte mycket.