CheckPoint 4

Kl. 17.20 passerade han CP4, ca 33 km, på 3.42. Vädret är fortfarande mulet men inget regn. Luften är sval så det blev en extra tröja på när det bär av upp i bergen. Han lät pigg och vid gott mod.

Fortsättning följer…..

Besiktigad och godkänd

Idag var jag hos läkaren för att få ett intyg inför Olympian Race i Grekland nästa vecka. Alla värden var bra och jag fick mitt intyg.
Nu börjar alla bitar att falla på plats. Till helgen ska jag börja packa och göra klart det sista med drop bagsen.

3 varv på TEC-banan

Från början var det planerat att jag skulle springa 3 mil hemma i Enköping idag, men Angelica var hemma hos farmor och farfar så jag var tvungen att åka till Stockholm och hämta henne. För att slippa att springa yttligare ett pass i motvind så passade jag på att åka till Ensta Krog och springa TEC-banan.

Det var en helt annan bana som mötte mig idag än vad löparna fick genomlida 14-15 arpil, det hade torkat upp rejält fanns bara lite blöt lera vid 8,5 km. Spåren från TEC är synliga på stigarna med intorkade fotspår.
Passet gick som väntat efter de 45 km igår, jag blev ganska trött sista 5 km.

En varmare och torrare miljö än i april

Aros Marathon

Christer Tinnerholm har skapat en riktig pärla i Uppland. Ett 45 km långt lopp mellan Uppsala och Enköping med markerad bana och  vätskekontroller, och allt är gratis.

Starten gick kl 11 och första kilometrarna springer man tillsammans genom Uppsala och när man kommer fram till banvallen är det fri fart. Första milen sprang jag tillsammans med Daniel Becker och Marus Aveholt, efter det ökade jag farten och efter vätskekontrollen vid 18 km hade jag kommit ikapp mina klubb kompisar Robert och Per, vi höll ihop resten av loppet. I Örsundsbro var det ganska mycket folk som stod och hejade. Efter Örsundbro tyckte jag att det blev ganska jobbigt att springa i motvinden, loppet går genom öppna åkerlandskap där det inte finns så mycket lä. Tyngsta biten var den så kallade ”Dödsrakan” som är en 1,5 km lång grus/sandväg i svagt motlut, idag blåste det rakt mot och en traktor plödje åker bredvid så det dammade rejält. Vid målgången sprang alla VLK:are över mållinjen samtidigt. Imorgon blir det ett långpass till sen börjar nedtrappningen inför Grekland.

Munkastigen Trailrun 2012

Inför starten hade jag gjort en liten prioritetslista på hur jag skulle genomföra loppet.

1. Inte vara sliten i benen på söndagen.
2. Varje kilometer skulle kännas lätt.
3. Springa under 4 timmar.

Första milen är den som är jobbigast, mycket uppför och stigarna är ganska jobbiga. Kände på en  gång att jag var tvungen att ta det ganska lugnt för att inte trötta ut benen. Andra milen är lite lättare och den gick också 4 minuter snabbare.
Energimässigt gick det bra jag körde på gel och vatten fram till första vätskekontrollen vid 12, där fyllde jag på min flaska som jag hade Perpeteum-pulver i. Nästa vätskekontroll var vid 34 och där fyllde jag en flaska med vatten och Cola blandat. Funkade riktigt bra. När jag kom in på motionspåret 4 km från mål hade jag tre löpare framför mig, ökade farten lite men valde att gå i uppförsbackarna, men jag tog mig förbi alla 3. Jag kom in på 4:05:52. Jag hade lyckats med 2 av mina mål för dagen, men jag tror att om jag hade satsat på att gå under 4 timmar så hade jag inte lyckats med de andra 2 och det var viktigare.

TEC 2012

I veckan ska jag skriva ett längre inlägg om TEC-helgen men tills  dess.

TACK!!

Alla funktionärer, publik, pacers, boende i Täby som ställer upp med frivilliga vätskekontroller och alla fantastiska löpare som med ett leende mötte våra funktionärer.

Bolänge 6 timmars

Efter 5 dagars frivillig vila där jobbet och TEC har tagit för  mycket tid så var det dags för Borlänge 6 timmars. Jag har som målsättning att springa minst 70 km på 6 timmar det här året, och idag så hade jag bestämt mig att köra på redan från början.

Jag blev hämtad på Västers C av Per från Västerås Löparklubb som också skulle springa idag. Vädret kunde ha varit bättre, det hade snöat under natten och det blåste ganska mycket. När vi kom fram till Borlänge så sken solen men vinden fanns kvar. Vi hade lite problem att hitta till sportfältet för vi båda hade glömt vägbeskrivningen. Jag ringde Christer så det löste sig.

Tävling gick på en 1500 m lång bana runt sportfältet, det var öppna fält så vinden låg på rejält. Fördelen var att den del som var motvind var i en träddunge så man slapp den värsta motvinden.

Efter start var det en grupp på cirka 10 löpare som stack iväg i en väldigt högt tempo, jag la mig i slutet på den gruppen och tänkte att farten skulle sjunka efter ett tag, men jag hade fel, milen passerades på 45:30 vilket var för snabbt för mig. Jag ville hålla straxt över 4:50 min/km.
Timmarna och kilometrarna rullade på, vinden vred sig lite så på raksträckan i mot varvningen började det blåsa motvind.
Jag passerade maran straxt under 3:30 och kände mig ganska pigg, nu hade jag 28 km kvar mot mitt mål. Plockade upp min mp3 och drog på lite musik. Straxt innnan 50 km kom det en rejäl svacka, benen blev stumma och jag kände mig trött. Tog en extra gel och en flaska vatten och gick 300 meter. Kändes lite bättre när jag kom igång med löpningen men jag hade tappat mycket av farten. Blev lite nedslagen av att jag inte skulle nå 70 km men bestämde mig raskt för att kämpa så hårt jag kunde. När slutsignalen kom hade jag sprungit 66,77 km vilket är 2,5 kilometer längre än vad jag tidigare gjort så jag är nöjd med dagen och känner att jag börjar närma mig mitt mål.

En bra helg

Det blev mycket velande innan jag bestämde mig för att köra mitt ultrapass ner till Ekolsundsviken och tillbaka. Först hade jag tänkt spring Upplandsleden från Härjarö och hem men det var för mycket is i skogen för att det skulle bli en rolig tur, jag tänkte som alternativ två att springa ner till Veckholms Kyrka men när jag mätte upp den på kartan så hamnade distansen på mellan 55 och 60 km vilket var i längsta laget för helgen.

Jag sprang som sagt ner mot Ekolsund, jag ville vara ute i 5 timmar eller 50 km. Tog den vanliga vägen över Övre Rickeby och ner genom Grillby. När jag kom fram till grusvägarna efter Grillby så tänkte jag att jag skulle försöka hitta en väg som går under E18, den har jag sett både på kartan och från bilen när jag har åkt förbi. Efter cirka 2 km in i skogen svängde jag höger in på den vägen som jag trodde skulle ta mig under E18. Efter 2,5 km nådde jag fram till en stor vändplan men ingen tunnel under motorvägen. Bestämde mig snart för att springa genom skogen längs med motorvägen åt det håll jag antog att tunneln skulle vara.

Håller den?

Efter 500 meter kommer jag fram till ett kärr, funderade först på att vända men tänkte sedan att det ska väl inte vara så svårt att ta sig fram där. Fick balansera på en halvrutten trädstam för att ta mig över till andra sidan. En kilometer senare nådde jag fram till tunneln.
Till stor del var vägarna isfria, på några ställen var det dock mycket is och snö vilket drog ner tempot något.

Energimässigt körde jag på gel och vatten, hade också med mig ett par kanelbullar som jag åt för att få i mig något fast. Det fungerade jättebra, kände mig pigg hela vägen. Fick ta en extra vända genom omårdet hemma för att få ihop timmar och kilometrar. Landade på 50 km prick på 5:01.

Söndagen har jag ängnat åt att klippa alla våra träd och efter lunch stack jag ut på 13 km lite snabbar löpning. Det flöt på väldigt bra trots en lång distans igår. Härligt att känna vårsolen genom molnen.