Jag hade bestämt mig för att inte springa Espoo 24-timmars 2013 men under veckan innan Bislett blev jag så sugen på en 24-timmars så jag satte upp mig på väntelistan. Jag hamnade på tjugoandra plats på väntelistan men jag jag tittade idag har jag klättrat till en femte plats. Kanske blir till att packa väskan i slutet på februari och dra en helg österut.
Lördagen bjöd på ett härligt vinterväder. Jag packade ryggsäcken med vatten, gel och varm blåbärssoppa. Tanken var att springa ner till Ekolsund och runt området där. När jag kom fram till vägen som går genom skogen tillbaka mot Grillby så var den inte uppkörd eller plogad, vände istället och sprang samma väg tillbaka. På vägen tillbaka kom solen fram och jag trodde att det skulle värma på lite men det bet rejält i kinderna.
Totalt blev det 45,6 km
Vid Grillby på väg mot Ekolsund, solen på väg genom molnen
Igår kom första snön i Enköping och idag skruvade jag i dubben i skorna. Jag tycker att det är skönt att springa på vintern när snön har kommit. Det blir ett helt annat ljus och luften blir bättre. Tycker också att det är ett mysigt ljud när det knarrar under skorna.
Köp dubbskor eller dubba skorna själv, Jag tror att jag köpte
mina dubbar från Best Grip
Ha reflexväst, tänk på att det kan bli mörkt under tiden du är ute och springer.
Sänk tempot, även fast man har dubbade skor kan det bli halt.
Är det riktigt kallt brukar jag dela upp passet för att det inte ska bli för kallt.
Sätt vätskebältet innanför jacka för att drickan inte ska frysa.
Sen är det bara ut och njuta.
Idag skickade jag in en anmälan till väntelistan till Espoo 24-timmars. Jag har flera gånger sagt att jag inte ska springa där igen men hoppas att jag får en plats.
Jag och Madelene har anmält oss till Skövde 6-timmars. Ska bli riktigt kul att springa där igen. Roligt att ha Madelene med på samma bana. Vi lär nog ses fler gånger.
Har ett par lopp till under våren som jag funderar på och ett riktigt långt till hösten.
Hade planerat ett riktigt fint ultrapass till idag 55 km på Upplandsleden från Härjarö och hem. Igår kände jag att jag var lite täppt i näsan men inte så att det skulle påverka löpningen. I och med att övriga familjen har varit förkylda i en vecka så ville jag testa hur kroppen kändes så igår stack jag ut och sprang ett kortare pass med ett par fartökningar och det känns att jag inte är helt pigg så det blir till att ställa in idag. Får ägna dagen åt målning och längdskidornas världscupspremiär i Gällivare, inte helt fel det heller.
I veckan har det varit kallt och minusgrader på morgonen. Men idag när jag och Christer skulle ut och springa långpass på Upplandsleden var det 5 plusgrader. Fördelen med några minusgrader är att många av blöthålen har frusit till så man slipper bli blöt. Idag var det rikigt blött och jag trampade ner i ett par rejäla pölar.
Totalt blev det 31 km varierande terräng.
Blöta leriga strumpor.
Oförmåga att fatta beslut. Redan under fredagskvällen började jag fundera på om jag verkligen skulle åka till Stockholm och springa Vintermarathon, kände mig ganska trött efter en vecka i Nice och jag ville vara hemma med familjen. När jag vaknade på lördagsmorgnen så fortsatte jag fundera på om jag skulle åka, jag kanske kunde ta en runda hemma istället tänkte jag. När jag sedan kom till Stockholm var det väldigt nära att jag hoppade på tåget tillbaka hem igen men jag lyckades pressa mig att åka till starten.
När jag väl kom dit kändes det lättare, träffade på en del löpare jag känner och började få en känsla av att det skulle bli kul att springa.
Första halvan av loppet gick otroligt lätt, fick vid flera tillfällen tvinga mig själv att sänka farten för att orka hela vägen. Efter halva gick det lite trögare men det rullade på. När jag sprang ut på näst sista varet förstod jag att om jag höll upp farten så fanns det en chans att springa under 3:20. Sista varvet fick jag kriga lite för att hålla upp farten men det kändes helt ok ändå. Blev en rejäl spurt sista 200 m för att jaga ikapp en löpare framför. Kom i mål på 3:18:31. Grymt nöjd.
Igår var det dags för Sörmlands pärla SUM, 50 km terränglöpning efter Sörmlandsleden. Jag har både gått och sprungit på leden tidagare och vet att det finns en del blöta partier och med tanke på hur mycket det har regnat senaste tiden så kunde man räkna med att bli blöt och lerig.
Första 5 kilometrarna går på motionspspår och grusväg och det är väldigt lätt att springa för fort i början. Min plan var att hålla igen lite för att orka med de tuffare terrängpartierna som kommer längre fram. 200 meter efter start konstaterar jag att jag ligger straxt bakom tätklungan och förstår att jag springer på tok för fort, sänker farten lite och försöker hitta ett lugnare tempo. Det kommer ikapp en löpare och vi håller sällskap 8 km, pratade mycket ultralöpning riktigt kul. Innan Strålsjön vid 10 kilometer tyckte jag att det gick lite fort och släppte av lite på tempot, hade sedan det ganska tungt fram till 20 kilometer. Efter 20 km blir det löpning på väg i en mil och där hade jag planerat att trycka på lite men jag hade svårt att få upp fart det är lite som att förkylningen jag hade i september har tagit ner flåset med 10 procent.
När jag svängde av vägen för att springa in i skogen igen hörde jag löparen framför mig säga -änligen får vi svänga av, jag kunde inte hålla med mer. Skönt att komma in i skogen igen. Terrängen efter 35 km var ganska blöt och det var inte förrän efter 40 km som det blev torrare.
Efter marathonpaseringen kände jag att jag hade goda chanser att springa under 4:20 höll upp farten så gott jag kunde och när jag svängde in på motionsspåret när det är 2 km kvar så hade jag gott om tid. På spåret blev jag omsprungen och försökte hålla ryggen på den löparen. Sprang och väntade på sista rejäla uppförsbacken i mot mål. Helt plötsligt befinner vi oss vid mål och jag bara känner att det här är fel. En felspringing på 500 meter, tusan också där sumpade jag 4:20-målet. Vände tillbaka och hittade backen, på väg uppför hör jag att en löpare närmar sig bakom och jag tänker att jag aldrig ska släppa förbi honom, sprurtar allt jag har och tar mig i mål på preliminära tiden 4:20:50.
Imorse ringde telefonen 02:25, det var Bosse som ringde och meddelade att de hade passerat Humelsta, det var bara att kliva upp och sätta igång med frukosten jag hade lovat löparna som sprang från Västerås till Stockholm. Klockan 03:30 dök de upp och stannade 40 minuter. Jag var grymt sugen på att hänga med men skulle springa Lidingöloppet senare på dagen.
Mätta löpare på väg mot Bålsta
Efter frukosten gick jag och la mig igen för att få några timmar till innan det var dags att åka till Lidingö.
I och med att jag har varit kraftig förkyld för ett par veckor sedan visste jag inte hur snabbt jag kunde springa. Efter starten tryckte jag på lite första kilometrarna för att känna efter men jag kände att jag inte skulle kunna gå på max och drog ner tempot en del. Ganska skönt att komma in på sista 5 km med hyffsat pigga ben, det är många som sliter hårt där.
Är ändå nöjd med tiden 2:33:45
När det gäller ultralöpning är jag grymt imponerad av Andreas Falks insats i årets Spartathlon, femte plats med tiden 27:58:42 på 246 km.
Igår var jag ute på en blöt, grisig runda med Christer T. Vi åkte till Gånsta och startade med MTB-spåret för att sedan ta Upplandsleden ut mot Bredsand. I och med att vi startade vid 21 på kvällen så var det pannlampa hela vägen. Det var ganska svårt att orientera sig på leden i mörkret och vi sprang fel ett par gånger.
Nu fortstätter återhämtningen från förylningen och jag ser fram mot Lidingöloppet nästa helg.